Majoritetsbefolkningsfientlig

Hatar Du blattar?
Hatar Du mig?
Jag är så trött på Dig.
Att jag har blivit majoritetsbefolkningsfientlig
är Ditt fel.

Universitetsfönster

Ser du en ensam mörkhårig flicka stirra sorgset ut från något av universitetets fönster är det förmodligen jag.

Kulturell trygghet

Jag undrar vad en chans att finna trygghet och säkerhet i min kulturella identitet hade inneburit för mig.

Fördomar som går runt i cirkel

”Fetknopp,” sa invandraren om den överviktige. ”Du äter bara skräpmat och sitter i soffan och tittar på Jerry Springer.”

”Bög,” sa den överviktige om den homosexuelle. ”Är du inte man nog för en kvinna?”

”Hora,” sa den homosexuelle om kvinnan. ”Klä på dig och för dig lite anständigt vet ja’.”

”Blatte,” sa slutligen kvinnan om invandraren. ”Tur att jag är svensk och inte förtryckt av såna som dig.”

Det är så att fördomar går runt som i en cirkel.
Ingen skonas.

Blatte på dispens

Jag föddes som blatte
med invandrarstämpel på mig
och osvenskt utseende.
Jag bodde på MKB Kroksbäck
och pappa hade två jobb
för att försörja familjen.
När mina båda föräldrar hade fasta arbeten,
och valde att köpa en lägenhet
och flyttade två kvarter bort
men stannade på Kroksbäck för att de trivdes här
följde jag med.
Jag kunde utan några större problem
behålla min blattestatus
medan jag gick på Kroksbäcksskolan.
Idag är jag (bara) blatte på dispens
eftersom jag gjort en klassresa.
Nu räknas mitt svenska blod plötsligt in.
Dispensen har jag erhållit genom att bo kvar,
hjälpa till,
och visa min lojalitet till mitt område.

Skuldbelägg inte oss

Nej, visst,
det kan vi väl inte längre förneka.
Vi betonar vårt utanförskap
och förstärker blattarna som en enhetlig grupp.
Men förbanna inte oss.
Försök inte skuldbelägga oss.
Det var Ni som började.
Det var Ni som klumpade ihop oss till en grupp.
Invandrare, va?
Säkert!
Jag vet inte vem jag är
för Ni låter mig inte finna min plats i samhället.

Socialhögskolan

Socialhögskolan i Lund,
en plats där medelsvensson trivs bäst.
Här finns inget utrymme för min personlighet.
Här finns inget liv.
Inte som blattar.
Blattar lever.
Jag har ett behov av att dra några blatteskämt varje dag.
Jag vill dansa när jag hör bra musik.
Jag vill skratta högt när jag ser eller hör något roligt.
Min personlighet dör här.

Monstret

Jag slåss hellre mot ett stort monster
än bär på den smärta jag känner inombords.
Ingen kan skada mig fysiskt
mer än jag redan är sårad i själen.
Jag skyr inte fysisk smärta
för jag är redan så psykiskt skadad.
Döden skrämmer mig inte.
Död och begraven kan åtminstone ingen diskriminera mig.

På lagom avstånd till fattigdomen

Här sitter jag på min veranda mitt i en liten stad i nordvästra Filippinerna.
Här sitter jag,
på säkert avstånd från fattigdomen.
Här kan jag sitta och romantisera om hur deras liv skulle kunna vara bättre än mitt.
Ibland intalar jag mig själv att översvämningar i husen
och tak som läcker när det regnar
lätt gottgörs av familjens gemenskap och livets lugn här,
men jag vet att de inte håller med.
Fast jag fortsätter ändå att sitta här
och titta ut över alla plåttak lagade mer än en gång för många gånger.
Avståndet till fattigdomen är lagom långt,
för när jag kommer hem till Sverige
kan jag skryta med självupplevda berättelser
om vardagslivet i ett utvecklingsland,
men det är aldrig mitt hus det regnar in i.
Det är inte i mitt vardagsrum det blir översvämning när det regnar,
(och det är regnperiod nu)
och trots det låga vattentrycket
har jag en fin dusch med rinnande vatten
och kan oftast spola i toaletten utan vattenskopans hjälp.

Jag skriver inte dikter

Jag skriver inte dikter,
jag skriver livsläxor.
Precis som Blues var jag på fjärde
när andra började lära sig sin första.
Trots min ungdom har jag mer att dela med mig av
än Du någonsin kommer kunna komma nära att lära dig.

Skitsnack och vackra ord

Att ha två länder att känna sig hemma i och höra till.
Det är skitsnack från människor som inte vill förstå.
Att ta det bästa från båda ens kulturer
är vackra ord från folk som inte vet vad de pratar om.
Hur skulle jag kunna förneka mitt asiatiska arv?
Efter århundraden av kolonisation har vi blivit experter på att vara förtryckta.
Vi sätter andra före oss själva och anser oss vara mindre värda.
Hur skulle jag kunna bortse från mitt europeiska arv?
Efter århundraden som förtryckaren
sätter jag mig trots mitt asiatiska arv
ändå på första plats ibland.

Fantomerna på operan

Vi är fantomerna på operan.
Som medlemmar i en cirkus.
På resande fot eller bofasta
tittar, pekar och skrattar allmänheten åt oss.
Vårt utseende har utmålats som dåligt och farligt,
ej önskvärt.
Likt självuppfyllande profetior,
skyll inte oss för våra skrämmande uppträdanden.

Racist Appearance

I know a place with no racism
but with swastikas printed on t-shirts and vehicles.

I know a place
which honors the KKK
but does not degrade any human’s worth.

This place I fear less
than that which is supposed to be known as my home,
because,
even though the physical dangers
due to my foreign appearance
are greater here,
at least they will only hurt me for the sake of their survival
while being right in their prejudices.

Uppmärksamhet

Och vi SKRIKER efter uppmärksamhet!!!

Att vara svensk är att vara socialt kompetent

Att vara svensk är att ha ett svenskt pass.
Att vara svensk är att vara född och uppvuxen i Sverige.

Nej.

Att vara svensk är att uppföra sig ordentligt.
Att vara svensk är att vara socialt kompetent.

Varför annars påstods jag vara svensk när jag var blatte?

Asien

Sluta utnyttja mig.
Jag behandlar andra så som jag själv vill bli behandlad,
men får litet tillbaks.

Vi är inte vänner.
Vi är inte familj.
Jag är bara trevlig.

Jag öppnar mitt hem.
Jag delar med mig av mitt liv.

Det är en sådan enorm skillnad,
på att ge till en asiat
och att ge till en svensk.

Du ska vara medveten om att vi kanske fortsätter ge
och fortsätter le,
men bakom din rygg talar vi om vad vi egentligen tycker och vet.
Är du inte mycket vaken,
märker du inte
att vi tycker att du är en utnyttjande, dålig person.
Ledtrådarna kommer exempelvis i
att vi tillåter dig gå och hämta ditt eget glas dricka
och inte insisterar
och tvingar dig att sitta kvar skönt i soffan.
Vi kanske slutar insistera på att betala för Dig när vi går ut.
Vi kanske slutar resa oss från den skönaste fåtöljen när Du kommer in i rummet.
Går det riktigt långt får Du bara sova på extrasängen
och inte i våra egna sängar
när Du sover över hos oss.
Så vill Du bli min vän,
lägg märke till de tecken jag ger Dig.

Vi är dom

Vi är dom som ni inte vill veta av
Vi är dom som ni stänger ute,
Stereotypiserar och marginaliserar
Vi är dom som ni snackar skit om

Jag undrar som latin kings

Hur länge måste jag vara lugn och tolerant?
Hur länge tänker du vara ignorant?

Det är er tur att öppna er
Ni måste ta det första och största steget
Och inte dra er tillbaka om vi inte svarar positivt direkt
Det är dags för er att härda ut
Acceptera oss som de vi är

Jag vill se er lida som jag gör
Det du måste förstå är att du inte bara står till svars för dina egna handlingar
Du står till svars för att Sverige hyst nazistiska sympatier under andra världskriget.
Vi håller dig skyldig för rasbiologiska institutet.
Det är ditt fel att lasermannen kunde mörda.
Det är på grund av dig Gerard Gbeyo mördades i Klippan.

Den smärta jag känner är inte enbart hämtad ur mina egna erfarenheter,
den är inte enbart hämtad ur mina kompisars erfarenheter,
den är inte enbart hämtad ur mina nu levande jämlikars erfarenheter.
Jag känner smärta för alla som någonsin fallit offer för ett folkslags överlägsenhet.

Där jag kommer ifrån...

Den plats jag kommer ifrån
har både rinnande varmvatten och el.
Det finns minst en teve i varje hushåll
och alla barnen går i skolan under dagen.

Där jag kommer ifrån
finns en pizzeria och flera livsmedelsbutiker.
Vi har kullar att åka pulka på i snön
och nära till stranden under soliga sommardagar.

Pojkarna spelar fotboll
bara en liten bit hemifrån
medan flickorna går på stan
och fikar och handlar.

På bottenvåningen av ett höghus
ligger vårdcentralen
och mittemot
ett av områdets flera dagis.

Du ser,
den plats jag kommer ifrån min vän,
är ganska lik den plats Du växte upp på.

Fötterna på sätet

När en svensk man säger
åt mig att ta ned
fötterna från sätet
på bussen blir jag gladare
över respekten jag får
från blatten brevid än
jag tar åt mig av
mannens tillsägelse.

BSS - Bevara Sveriges Svartskallar

Bevara mig,
svartskalle.

Fridlys mig,
svartskalle

Jag föddes som svartskalle
Och jag vill dö som svartskalle.

Gör mig inte svensk.
Bevara mig som svartskalle.

Låt mig vara den jag är.
Låt mig leva och dö som mig själv.

Livstids villkorlig frigivning

Att vara dömd till livstids villkorlig frigivning som svensk betyder att jag egentligen ur det svenska samhällets synvinkel tillhör ”dom” men att jag accepteras som ”vi” så länge jag uppför mig politiskt korrekt, så länge jag har fullvärdig social kompetens, så länge jag håller mig ajour med vad det är att vara svensk och uppför mig därefter.

Skulle jag snubbla på min livsväg åker jag direkt in i fängelset för att avtjäna mitt straff av livstids blatteskap utan chans till benådning.

Mitt brott begicks den 2 mars 1983 då jag föddes som blatte.

Varför är svenskar inte elaka?

Varför menar de alltid så väl?Varför ber de så snabbt om ursäkt?

Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks.[1]

Varför kan svenskar inte bara vara elaka?

Det hjälper inte mig att Du menar väl,
att du snabbt ber om ursäkt.
Det är ett sätt för Dig att bli kvitt Dina skuldkänslor.
Jag är fortfarande lika upprörd.
Du ber inte om ursäkt för min skull.
Jag har fortfarande lika ont.
Jag litar fortfarande inte på Dig.

När Du som borde tänka efter innan Du pratar,
inte tänker efter innan du öppnar munnen,
kommer Du att för alltid ha förlorat min respekt.

[1] Olof Palme den 25 december 1965, citerad i ett tal av Mikael Lundh den 1 maj 2001, läst på http://www.michaellundh.se/forstamaj.html den 10 februari 2005

Min frustration

Jag är rädd för att bli en alltför revolutionär blatte nu när jag inser att den ilska och frustration jag bär inom mig faktiskt är berättigad.
Jag är rädd att folk ska tycka att jag överreagerar för att de inte ser Sverige på det sätt jag ser Sverige.
Jag är rädd för att inte nå dit jag vill för att jag inte kan kontrollera min frustration nu när jag börjat inse att det är naturligt att bära på den och därmed börjat acceptera att den finns där.
Jag är rädd för att om jag inte kontrollerar min frustration kommer jag att börja skrika och gapa åt alla som fäller främlingsfientliga kommentarer.
Jag är rädd för att om jag kontrollerar min frustration kommer jag inte att klara av att skrika och gapa åt alla som fäller främlingsfientliga kommentarer.

"Sätt fina ord på blattarna så blir det folk av dem."

”Sätt fina ord på blattarna så blir det folk av dem.”
sagt av en kritisk inay i en av våra många diskussioner.
Det tycks genomsyra vårt svenska samhälle.
Svenskar som vill analysera sönder blattar
i tron att de inte bara kommer att förstå dem bättre
utan att de även,
för att de kan sätta fina ord på företeelser,
redan vid användandet av dessa fina ord förstår blattarna.
”Är det mer du vill analysera, svenne?”

Sedan den 1 juli 2004 anses jag vara svensk.
Min mamma är ju född i Sverige.
Men mellan den 2 mars 1983 och den 30 juni 2004
ansågs jag vara av utländsk härkomst.
Min pappa är ju inte född i Sverige.
Jag ansågs ha invandrarbakgrund.
Andragenerationsinvandrare – vad det nu än betyder.
Nu har de satt ett ”fint” ord på mig – svensk.

Spektakularitet

Jag är spektakulär.
Bara för att Du tar det så för givet
vad det är att vara svensk
att Du inte vet
vad det är att vara svensk.
Jag är spektakulär
för att jag också är svensk.

Övermänsklighet

I första hand blir man lack på sina egna.
Egentligen är de bara vanliga felande människor.
Jag kräver övermänsklighet av dem.
Jag kräver perfektion av dem.
Jag kräver total laglydnad och högsta betyg i allt de tar sig för.
Jag kräver vänlighet och respekt även i omöjliga situationer.
Jag kräver den grad av tolerans som får människor att gå under.

Allt för att undgå Dina kommentarer,
Dina forskningsrapporter,
Dina tidningsrubriker.

Av Dig kräver jag inget annat än mänsklighet,
och inte ens det kan Du leva upp till.

Jag som bastard

Du är kanske en bastard!
Om en lärare som borde veta bättre,
anser mig vara en blandning mellan arter,
en halv människa (förhoppningsvis)
så är jag kanske i praktiken en bastard.
För vad bestämmer egentligen vad jag är?
Jag själv,
forskning och vetenskapliga bevis,
eller samhället?

Min blattekeps

…men jag har min blattekeps på mig


så jag märker inte att det regnar.