tisdag 26 november 2002

Tänker tankar

Tanken har slagit mig att jag måste tänka,
tänka mer än andra
på saker som knappast berör dem.
Det började i 12-års åldern då jag först på allvar kunde distingera mellan begreppen ’svensk' och utlänning'.
Varför möts jag av genomträngande blickar på stan?
Varför vågar inte mina kusiner hälsa på mig i skolan?
Är det för att där är många utlänningar?
Vad är en utlänning?
Är jag en utlänning?
Hur är man om man är utlänning?
Men min mamma är svensk.
Är jag svensk?
Hur är man om man är svensk?
Är jag filippin för att min pappa är det?
Är min pappa filippin?
Betyder ett svenskt medborgarskap att man slutar vara filippin?
Vad är en filippin?
Är det skillnad på att vara filippin på Filippinerna och att vara filippin i Sverige?
Vad innebär det att vara bikulturell?
Är jag det?
Måste det tvunget innebära att jag är lika mycket svensk som jag är filippin och lika mycket filippin som jag är svensk?
Kan detta ändras med tiden?
Kan jag vara olika mycket svensk och olika mycket filippin och olika mycket utlänning vid olika tidpunkter i mitt liv?
*suck*
så många frågor…finns det några svar?
Har jag dem någonstans inom mig?
Förväntas jag kunna svara på dessa frågor?

Varför måste jag tänka på sånt här?
Är det värt all möda?
Kan jag undvika frågorna?
Vill jag undvika frågorna?
Tänker alla etniska minoriteter i Sverige idag på liknande frågor?
Varför utsätts vi för detta?
Var det därför _ _ _ _ begick självmord?
Tre tonårstjejer jag känner, bortlovade…
Vad har de för tankar?
Är _ _ _ _ _ glad?
Hon som hade så många ambitioner,
så mycket liv som bara sprudlade ur henne.
Hur känner hon inför att tvingas tillbaka till _ _ _ _ _ _ _ och gifta sig?
Med någon hon knappt känner?
Är bikulturalismen anledningen till deras möjliga missnöje med situationen?
Är bikulturalism bra?
Får jag lov att tveka om min utopi ska ha någon liten chans att bli verklighet?

måndag 25 november 2002

Tack Ahmed

En fridfull höstkväll i centrala Malmö
rappar Blues om framgång mot alla odds i min hörlurar.
Visst låter det bra,
och visst är det mitt mål i livet;
en värld utan främlingsfientlighet;
en värld utan utanförskap…
I mina drömmar finns den.
Stundvis är drömmen emellertid svår att visualisera.
Men så där!
Mitt i debatten om man ska få ha slöja
som programledare i Sveriges Television
mitt när Nadia blir diskriminerad för sin religiösa tillhörighet
i religionsfria lilla Sverige
mitt då sitter du plötsligt där på en vägg i centrala Malmö
brevid en skylt på vilken det står:

ÅREN 1969 TILL 1973
UPPFÖRDES
KV ERIK MENED
AV AB SKÅNSKA
CEMENTGJUTERIET
ARKITEKT VAR
HOLGER M
LUNDQUIST

och gör reklam
för hur Du
och Din lillebror får åka gratis tåg och buss med morfar
i HELA Skåne!!
Lille Ahmed 4½ år,
tack för att du visar vägen.