Bikulturalitet

Min teori är att bikulturalitet i grunden är en underbar upplevelse, men som med allt annat har det sina bättre och sämre sidor. Detta är ett fenomen som relativt få människor går igenom. Jag tror att mångas enda ambition är att höra till, att passa in, att, om så bara för en dag, vara som alla andra. Vi vill leva normala liv, och det är just med detta jag misslyckats. Eftersom jag inte är accepterad i samhället som den jag är tvingas jag slåss för att bli sedd. Det är därför integration är så viktigt. Hade utlänningarna bara accepterats som individer hade vi inte burit omkring på så mycket ilska. Men nu är vi arga och risken finns att vi inom en snar framtid startar krig. Kanske har vi redan börjat. I nuläget trappar vi upp, konfronterar och provocerar er i hopp om att få er att tänka om innan det är för sent.

Sveriges egen blatteunge

Hej.
Det är jag,
Sveriges egen blatteunge.
Nu när jag lyckats
vill Ni kalla mig svensk.
Det vill inte jag.
Jag är smart nog att fatta
att jag bara är svensk
på vissa villkor.
Jag är svensk
så länge jag uppför mig
politiskt korrekt.
Per definition
har jag visserligen
i så fall
varit svensk hela mitt liv,
men
jag förbehåller mig gärna rätten
att uppföra mig som förväntat
av en blatteungelite då och då.