Svekets följder

Jag har inte alltid varit sådan här.
Det har inte alltid varit så här svårt.
Jag minns ännu när världen inte var svart och vit.
Världen ÄR inte så svart och vit nu heller.
Men jag vill se mer av det goda.
Jag skulle vilja kunna tillåta mig själv att se lite av det goda då och då.
Det hade känts bra.
Men också som ett svek.
Men det är nödvändigt för att gå vidare.
Jag skulle vilja säga att de inte är onda,
men jag vet inte.
Ondska är sällan så direkt som man föreställer sig det vara.
Ondska är också en underlåtenhet,
en frånvaro av medveten och riktad godhet,
en tillåtelse att låta allt fortsätta som vanligt.

Jag är ledsen för det jag gör mot Dig.
Det gör mig ont att inte vara stark nog att se över deras svek gentemot mig.
Jag vill inte såra dig.
Men jag klarar inte av att lita på dig just nu.
Jag kan inte förmå mig själv att tro att Du kan tillhöra en av de goda.