Like the Poet Needs the Pain

“Like the poet needs the pain”.
Det var mer sant än jag någonsin kunnat tro
när jag läste sånghäftet första gången

…men då hade jag ju heller aldrig varit riktigt lycklig,
eller kom i alla fall inte ihåg när jag sist var det.

Lycklig är jag när jag är upp-och-ned,
upp-och-ned jämfört med när jag är i Sverige.
Konkret och praktiskt för att det är på andra sidan jordklotet.
Emotionellt för att jag älskar när jag är i Filippinerna.

Kreativ är jag i Sverige.
Här där jag inte mår bra
får jag saker gjorda.
Kreativitet är det som kan hända när hjärtat mörknar,
när man kämpar för att hålla det ljust.

Jag lyssnar på filippinska sånger.
Jag försöker prata filippinska.
Jag har filippinska kläder på mig.
Jag dekorerar mitt rum med filippinska prydnadssaker.
Jag ringer till Filippinerna.
Men inget kan göra mig lycklig.
Saknaden blir bara större
och kreativiteten händer.